Att Hillsands by har varit en mycket aktiv by inom så väl politiska föreningar som skytte och idrott under början av 1900-taler är väl omnämnt i skrifter som finns att tillgå i olika arkiv bl.a föreningsarkiven inom respektive organ. Nästan alla politiska pariter hade någon form av ungdomsförening i Hillsand under åren 1920-40, både till höger och även den vänster/socialistiksa sidan märker man då man läser gamla tidningar. Dessa politiska föreningar kräver nog ingen större beskrivning,  mera än att det som dåtidens anda var att den socialistiska vara störst med tanke på hur det såg ut i norrland rent allmänt. Hillsand kom att präglas av skogen och skogsarbete under sent 1800-tal tillika även 1900-talet, ända fram till 1950-talet. Skogsbolagen började köpa upp många bondehemman under tiden 1870-talet fram till 1930-talet, vilket fick till följd att för att få någon utkomst för många män i byn var det skogsarbte som gällde.
Ett hårt och många gånger tungt arbete särskillt när det endast var timmersvans och yxan som vara en skogsarbetares redskap. Till detta kom alla timmerkörare med sina hästar som under vintertid hade att forsla timmret ur skogen och ner till Ströms Vattudalens stränder i vänta på sommaren och timmerflottiningen. På grund av detta timmerflottande blev Vattudalen det ångbåtstätase vattendraget i Jämtland. det var med ångbåt timmret forslades i stora nötter ner till Strömsund och vidare till sågverken.
Än i dag finns det många minnen i skogen av gamla timmerhuggarkojor med tillhörande stall därom vittnar alla dessa för det otränade ögat märken i marken där kojorna stod.
Skogen kom därför att utgöra en basnäring i Hillsand ända fram till att skogsbolagen började införa en mera maskinell avverkningsmetod likaså timmerflottingen vilken kom att upphöra helt 1981 då Sista rumpan gick för att avnäda sig av författaren Kerstin Ekmans romantitel. All timmertransport kom nu att utföras med timmerbilar.

Hillsands skytteförening kan tänkas ha sina rötter i den allmänna jakten för näringsfång viket finns omvittnat i berättelserna om Bjenn-Pål. Men när det sedan runt 1910 blev mera en sport mellan olka byar längs Vattudalen bildades många skytteföreingar, även så i Hillsand. Man hade fältskutningstvälingar där man ville se vilka byar som hade De säkraste och skarpaste skyttarna där Hillsands män vann måmga fina priser.

Skjutbana anlades tidigt i byn den första redan i början av 1900-talet sean en mera modern ca 800 meter ovanför byn där man hade anlagt gjutet skyttevärn och med rörliga måltavlor. Även så anlades telefon mellan skyttevärnet och skyttepaviljongen, en paviljong med bänkar bord och vedkamin för att kunna värma sig och få sig en kopp kaffe. Här har säkert under de år som skjutabanan vara i bruka mången god jakthistoria berättats, om alla historier var med sanninge översstämmande låter jag vara osagt.
Resterna av paviljongen fick några unga pojkar i byn riva i slutet av 1960-talet som virke till sina trädkojor. Paviljongen hade redan då fallti samman och Edvin Stenström gav sitt medgivande till pojkarna att det var i sin ordninga att de fick ta virket som gick att använd som sitt eget.

Hillsand började redan i slutet av 1930-talet samla in pengar för att bygga ett eget badhus för byns innevånare så man bildade Hillsands badhusföreing. Men man kom aldrig så långt att ett badhus hann byggas utan då Hillsands skola moderniseras 1953 och man där grävde källarvång fick kommunen de pengar som fann i Hillsandsbadhusförening om byborna fick nyttja duschar och bastun i skolan.
Så man kom inte längre än så med eget badhus vilket kanske var en bra affär för Hillsand.

Hillsands idrottsföreing hade sin storhetstid efter kriget och fram till 1965 ungeför då föreinigen var mest aktiv med  Mycket goda skrinnare.  Några riktig bra skrinnare kan nämnas Inga-Lill Stenström och Kurt Sandberg men det gick aldrig så långt att de kom att ställa upp i några större tvälingar. Under denna period inköptes skridskor som ungdommarna fick låna även så inlöptes 2 stora strålkastare. Skridskobana skottades varje vinter nere på Vattudalen där tävlingarna och träningarana ägde rum.
1969 inköptes ett bordtennisbord vilket vara HIF sista inköp. HIF Hillsands idrottsföreining gick i graven 1972.