Näxåsen omnämns första gången redan så tidigt som 1669 i en sägen
( se sägner)
Näxåsen var det ställe på andra sidan Ströms vattudal där de första Hillsandsborna valt ut sin plats för sina fäbodar. Det kan ha varit så tidigt som 1680 denna plats blev röjd, även så fanns det tankar på att lägga Hillsands by där men av detta blev det inget som kom att förverkligas på grund av att det skall varit både vittror och annat otyg som ställde till problem för både folk och fä, så Hillsand kom att ligga kvar på den plats som nu är. Men det finns indikationer om att det kunde funnit folk där före det att de första Hillsandborna valde att lägga sina fäbodar där, men inget skriftligt belägg för detta annat än i den sägen som finns.
de första bosättarna i Näxåsen torde varit finnar, finnarna valde ofta att slå sig ner på någong övergiven boplats. Om det nu var de fäbodar som de första Hillsandsborna byggt är svart att ge svara på, men mycket troligt
Första nybyggarna som finns nämnda och dokumenterade är: Per Persson d.ä född 1742 död 1820 och Nils Olofsson Rosenberg född 1750från Gärdnäs. Nils övertog sedan Pålgården i Hillsand far till den kände björnjägaren Björn-Pål.
Laga skifte ägde rum åren 1864-65 av lantmätare E-O. Åkerstedt
Enligt de uppgifter som kom fram vid Mattessons sammanställande av "Strömsböckerna" under 1930-talet har Sven olof Ersson född 1873 i Bonäset sagt att folket i Näxåsen ej talade Strömsdialekten.
Det som idag är känt under namnen Västerviken och Ringvattenviken gick under 16-1700-talet under ett gemensamt namn: "Hulkasvjken". I Ringvatten viken finns det både lämningar efter så kalla älgsvånor= älggropar samt en gammal stengrund efter några hus. De är idag kända under namnet Vikvallen. Eftersom Näxåsborna aldrig haft fäbodar kan man anta att det möjligen kan hörröra från 1660-talet. är det möjligendär den omtalade Matts Jonsson haft sin tillflykt sedan hade drevs ut från Ringvatten??
Tanken är lockande men det finns inget skriftligt belägg för detta antagande och fantasieggande eftersom det under äldre tider talades om att vittrorna haft sin tillhåll där i Vikvallen.
Där har folk hört både get och koskällor vid under gången tid även så pass sent som början av 1900-talet.
Även så har vittrona drivit med både skogsarbetare och slåtterfolk samt getare boskapsskötare som uppehållit sig i skog och på myr. Även detta så sent som under 1920-talet har detta kunnat upplevas.
Detta berättat av den Anna Bäckström ogift Karlsson:
Hennes far Johan Agust Karlsson, Isak och Rune Jonsson skulle hörde troligen vittrorna driva son sin boskap i närheten av den plats där de arbetade.
Dessa män trodde med bestämdhet att det var getarpojken som varit i närhten med sin boskap.
När det kommit hem på kvällen hade det talat med pojken som skött kreaturen på sogen och undrar varför han inte kom och hälsade på dem. När pojken skulle ha svarat:
-Nä jag har inte ens varit i närhten, av den plats där ni höll till. Utan jag har varit öst på skogen!
Är det möjligen så att den underjordiska haft ett speciellt intresse för Näxåsen..
